Karragenan, ett välkänt livsmedelstillsats med symbolen E407, som ofta används i desserter, mejeriprodukter och vegetabiliska drycker, kan ha farliga konsekvenser för hälsan, varnar forskare från Tyskland. Forskning visar att karragenan kan främja utvecklingen av kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar och sår samt höja blodsockernivån.
En oroande effekt av karragenan (E407) har upptäckts.
Forskare har undersökt karragens effekt på människors matsmältningssystem och sockermetabolism. De upptäckte att denna substans ökar permeabiliteten i tunntarmen, vilket sannolikt leder till inflammationer och ytterligare hälsoproblem.
Karragenan används ofta i livsmedelsindustrin som emulgeringsmedel och förtjockningsmedel.
Det tillsätts vanligtvis i produkter som:
- färdiga mjölkdessert,
- glass,
- yoghurt och homogeniserad ost,
- så kallad växtmjölk,
- köttprodukter,
- lightprodukter,
- färdiga soppor och såser,
- choklad- och fruktdrycker,
- gummibär och godis.
Sedan en tid tillbaka har det föreslagits att det kan ha en negativ inverkan på matsmältningssystemets funktion. Nu har forskare under ledning av prof. Robert Wagner och prof. Norbert Stefan från det tyska diabetesforskningscentret (DZD) undersökt detta ämne. De delade in en grupp unga, friska män med ett BMI under 30 i två grupper: den ena gruppen fick karragenan i en mängd som motsvarar 2-3 genomsnittliga dagliga doser som konsumeras av invånare i USA, och den andra gruppen fick placebo. Båda grupperna observerades under två veckor.
Resultaten visade en ökad permeabilitet i tunntarmsväggen, vilket sannolikt berodde på tarminflammation.
”Vår studie tyder på att konsumtion av karragenan, precis som i djurförsök, kan störa tarmbarriärens funktion. Detta kan på lång sikt påverka hälsan och öka risken för inflammatoriska sjukdomar”, förklarar prof. Wagner.
Data visade också att en kost rik på karragen kan minska insulinkänsligheten, vilket ofta leder till utveckling av typ 2-diabetes. Det är viktigt att notera att denna effekt endast uppstod hos deltagare med högre kroppsvikt. Hos överviktiga män orsakade karragenan också högre inflammationsvärden i blodet och tecken på inflammation i hypotalamus, den del av hjärnan som ansvarar för sockermetabolismen och aptiten.
”Vår forskning tyder på att de metaboliska effekterna av karrageninkonsumtion ännu inte är synliga hos unga, friska människor. Hos äldre personer med övervikt är effekterna dock redan tydliga. Men för att bekräfta detta krävs ytterligare forskning på specifika populationer”, säger prof. Stefan, medförfattare till publikationen i BMC Medicine.
Han tillade att med tanke på karragenans enorma spridning i livsmedel måste de potentiella negativa hälsoeffekterna tas på största allvar.
”Det är viktigt att vi bättre förstår hur livsmedelstillsatser kan påverka vår kropp, för bara då kan vi ge välgrundade rekommendationer till allmänheten”, avslutade han.
